Volvo Lastvagnar i Belgien

Två veckor i Gent

Gent, Oktober 2007: Är pressansvarig för en övning med europeiska journalister, sådana som skriver om transporter och lastbilar. Volvo visar upp en hybridlastbil för sophämtning.  Miljö står i fokus.

Övningen pågår i två veckor och var dag är sig lik. Tekniska presentationer, lunch, tekniska presentationer. Håller därpå ett tal som aldrig känns bra eftersom jag inte tror på det jag har skrivit. Något är fel, men jag kommer inte åt det. Jag borde skriva om det från början med ett nytt anslag men gör det inte. Journalisterna lyssnar artigt, min chef Eva H är hygglig och säger att det är fint. Jag putsar, byter ord, men det blir ändå inte bra.

Efter sista gruppen tre timmar fri tid. Strövar omkring. Tar ett glas vitt vin i restaurangen. Kollar in förberedelserna till kvällens middag, att mikrofon och högtalare är på plats och fungerar. Pratar med bartendern.

Därpå följer två timmar middag med journalister. En rejäl köttstek. Två glas rött. Nåt starkt till kaffet och ganska tröga konversationer på dålig engelska (förutom med britter och holländare). Våra tekniker är huvudpersoner. Inte jag, och det är så det ska vara. Middagen tar slut och jag tackar gästerna via mikrofonen. Önskar god natt.

Alltså, aningen enahanda. Men i bagaget finns en spännande sak. Min första digitala kamera som kan ta bra bilder. En Canon D50. Den återupplivar fotointresset som slocknade i mörkrummet. På min lediga tid, varje dag mellan fyra och sju på eftermiddagen, tar jag kameran och upptäcker den fantastiska staden Gent, som jag så många gånger varit i, men aldrig sett.

Kameran ska förändra tillvaron. Jag kommer att byta upp mig ytterligare efterhand, och ta tiotusentals bilder. D50:n säljer jag till syster C. Tror inte att hon tyckte om den och ångrar att jag inte gav bort den istället.

Gent under en ständig yoghurthimmel